Snåluari (januari) är här

Kategori: Privatekonomi

Publicerat den 15 januari 2014

Julen är en tid då de flesta vill ha god mat, julklappar och lite extra mys och kul. Tyvärr är det långt ifrån gratis att fira jul och många lägger stora pengar på att göra julen så härlig som möjligt för familjen. När det sedan är dags att återvända till verkligheten igen i januari märker man ofta snabbt att man har spenderat mycket pengar på julen.

Januari är en av de månader då folk har som minst pengar att röra sig med. Skälet är helt enkelt att man har lagt så mycket på att jul och nyår ska bli bra med julklappar och allt vad det innebär att fira jul. Antingen har man gjort av med lite mer av sina sparade pengar än man tänkt sig och måste snåla eller så har man kanske till och med lånat för att ha råd till julen och då kommer kostnaderna i form av ränta och återbetalning i efterhand.

Hur ska man hantera den fattiga månaden?

Hur man ska göra i januari beror givetvis på hur det ser ut i plånboken efter jul. Det är inte alla som spenderar mer än de har råd med och ifall du har hållit dig inom din budget och känner att du har haft råd med allting så är det bra (och en skön känsla). Då behöver du du inte vara så orolig och inte heller direkt snåla.

Ifall du har grävt lite väl djupt i besparingar eller gjort av med pengar som du egentligen inte har så blir det lite annorlunda. Då blir januari verkligen "snåluari" eftersom du måste se till att hamna på rätt väg igen. Det bästa du kan göra är troligen helt enkelt att snåla och spara så mycket du kan under januari så att du kan bygga upp ditt sparande igen eller betala tillbaka eventuella lån / kreditkortsköp eller avbetalningsköp du gjort inför julen.

Skulder är givetvis inget bra och ju längre en skuld finns kvar ju längre kommer du tvingas betala ränta på den. Om du kan betala tillbaka lånade pengar (eller betala av det du köpt på avbetalning) snabbt så sparar du pengar i längden och får en lite mer stabil ekonomi.

Har du inte lånat pengar men grävt i sparbössan och tagit lite väl mycket sparade pengar för att handla julmat och julklappar så är det dags att fylla på sparandet med mer pengar. Detta gäller framför allt ifall du varit och nallat på din buffert. Bufferten är viktig som säkerhet mot oförutsedda utgifter eller bortfall av inkomst och är en marginal som hela din ekonomi vilar på. Det är väldigt viktigt att den finns på plats.

Måste du snåla i januari så är det som sagt det du får göra. Dra inte ut på det. Det är troligen bättre att snåla lite extra en månad än att hålla på och småsnåla under en längre tid och det blir ofta dessutom billigare att betala tillbaka pengarna snabbt. Det är också mer troligt att det verkligen blir gjort om du tar tag i det direkt.

Dåliga alternativ och bättre lösningar

Att ha ont om pengar är jobbigt och om du har överskattat din ekonomi inför julen och nu har för lite pengar att röra dig med är det en dum situation. Har man högre kostnader än inkomster måste något göras.

Det man inte ska göra är att försöka lösa det hela med fler lån. Att låna kan kännas som ett bra sätt att få in pengar men det är egentligen bara ett sätt att skjuta upp problemen. Du måste betala tillbaka lånet ganska snart igen. Speciellt om du tar ett lån med kort återbetalningstid så som ett smslån. Dessa lån är inte bara korta utan även dyra och gräver en större grop för dig.

Det bästa du kan göra är att gå igenom vilka utgifter du kan dra ner på och var du kan spara som mest pengar på kort varsel. Du kan spara mycket på mat och du väljer att äta billigt och planerar, du kan spara in på bilen genom att åka mindre, du kan välja bort prenumerationer och små fasta kostnader som inte är så viktiga för ögonblicket etc.

Har du verkligen överspenderat i jul så kanske det är idé att se över några av julens köp och se om det finns något dyrt som går att lämna tillbaka. Det är inte så skoj men det är bättre att göra så än att försätta sig i en situation med dålig ekonomi som kommer påverka många saker framöver. Ibland får man helt enkelt erkänna sina misstag och hitta en lösning.